Tänkte vara helt ärlig i detta inägg om mig själv och mitt liv. 

När jag var 4 år fick jag diagnosen Neurofibromatos, recklinghausens sjukdom. Det är en neurologisk sjukdom som är resultatet på en mutation i cellens 17onde kromosom. Sjukdomen kan ärvas av en förälder, i mitt fall blev det en nymutation.. alltså jag är först i ledet som har denna sjukdom, Det är en "risk" på 50% att mina barn kommer få sjukdomen av mig. 

Sjukdomen ger mig fibrom, som är godartade tumörer som ger en ökad risk till cancer. jag själv har opererat bort 6 tumörer, som visade sig godartade som tur är. Har ett antal kvar som inte stör mig så därför får dem vara kvar. Tumörerna bildas genom förtjockningar på nerverna.. De kan sitta ytligt och mer inne i kroppen så man kan se dem genom en magnetisk röntgen. 

Med sjukdomen har jag haft utvecklingsförsening och problem med motorik när jag var mindre. Nu när jag är "vuxen" har jag inte så stora problem med den mer än att jag kan ha lite ont i leder och om man klämmer åt mina tumörer, de är lite känsliga. Har även skolios, snedhet i ryggen, som gör att jag kan ha lite ont även där. 

Vet inte om sjukdomen gjorde mig mer annorlunda än någon annan, men jag blev psykisk mobbad och utfryst mycket stor del av min skoltid. Just pga att de andra i skolan tyckte att jag betedde mig inte som de. Men idag bryr jag mig inte om någon inte tycker om mitt sätt att vara. Menar gillar någon inte mig så kommer jag inte ändra hela mitt sätt att vara för att göra en person nöjd. Jag vet vilka som bryr sig och tycker om mig för den jag är och det är det enda viktiga. 

Idag har jag gjort en kort-tur på jobbet, vilket är skönt ibland. Nu blir det att städa och ladda inför ett boxpass på friskis ikväll. :) Riktigt kul att få slå ut lite negativ energi och samla in lite bra energi istället. Helt kanon ju :)